Riksrevisionens rapport om Klimatklivet. Publicerad 17 maj 2019. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar (RiR 2019:1).

2019-07-11 · I en lägesbeskrivning för Klimatklivet angav Naturvårdsverket att kostnaden per ton utsläppsminskning är 200 kronor, en siffra som är baserad på den ganska tveksamma metoden att mottagarna själva får uppskatta sina utsläppsminskningar. Riksrevisionen menar att Naturvårdsverkets beräkning inte är korrekt.

På senare år har den svenska energi- och miljöpolitiken karakteriserats av ett stort antal ineffektiva förändringar, ett påstående som finner stöd i ett flertal utredningar från Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen. Vår analys kan betraktas som en långsiktig vision av hur 2019-01-17 klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar en granskningsrapport från riksrevisionen Klimatklivet är ett lokalt investeringsstöd som ska öka takten för att nå miljö-kvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Naturvårdsverket administrerar och beslutar i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna om stöd inom Klimatklivet. Riksrevisionen har granskat … Riksrevisionen konstaterar bl.a. att Klimatklivet dras med samma brister som dess föregångare, Klimp, dvs. att de administrativa kostnaderna är betydligt högre än för andra, mer fokuserade investeringsstöd. 2019-02-21 2019-10-23 Idag redovisar Riksrevisionen en granskning av Klimatklivet som är ett investeringsstöd för klimatåtgärder.

1. Sharialagarna straff
2. Wallberghaus restaurant

Det är en oansvarig klimatpolitik. Klimatklivet, som är ett finansiellt stöd till lokala klimatinvesteringar, infördes av den nuvarande regeringen 2015. I fjol delades 1,5 miljoner kronor ut i stöd, cirka 14 procent av statens utgifter för miljöpolitiken, enligt Riksrevisionen. Revisionens kritik välkomnas av Moderaterna, som länge kritiserat satsningen.

Riksrevisionen menar till och med att S/MP-regeringen har fört riksdagen bakom ljuset, eftersom man har valt att endast ge en ensidigt positiv bild av Klimatklivet och dess effekter. Det håller naturligtvis inte. Klimathotet är alltför allvarligt för att mötas med den här sortens åtgärder.

Att Riksrevisionen inte tycker att det går att säga att Klimatklivet ger största möjliga minskning av utsläppen per satsad krona är ett kortsiktigt sätt att se på saken, säger Isabella Riksrevisionen om Klimatklivet Riksrevisionen har genomfört en granskning av Klimatklivet. Den 17 januari lämnades en granskningsrapport till regeringen med en hel del kritik. Vi citerar ur pressmeddelandet, som hade rubriken ”Klimatklivet: en omfattande miljösatsning med brister i effektivitet och återrapportering”.

Idag redovisar Riksrevisionen en granskning av Klimatklivet som är ett investeringsstöd för klimatåtgärder. Granskningen omfattar både hur styrmedlet är utformat och hur arbetet har genomförts. Naturvårdsverket anser att Riksrevisionens rapport är ett bra underlag att ta med sig för effektivare klimatinvesteringar.

Klimatklivet – att söka bidrag Klimatklivet är ett stöd till lokala och regionala investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. De investerade medlen ska ge största möjliga utsläppsminskning per investerad krona. Klimatklivet är ett finansiellt stöd till lokala investeringar. Syftet är att bidra till att miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan nås.

Publicerad 17 maj 2019. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar (RiR 2019:1). Riksrevisionens rapport om Klimatklivet, Skr. 2018/19:121 (pdf 1 MB) Regeringens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Av statens utgifter för miljöpolitik gick ifjol 14 procent till Klimatklivet. Från 2015 till och med 2018 har Klimatklivet kostat drygt 3,5 miljarder kronor.
Vad gör en teknisk förvaltare

Granskningen omfattar både hur styrmedlet är utformat och hur arbetet har genomförts. Naturvårdsverket anser att Riksrevisionens rapport är ett bra underlag att ta med sig för effektivare klimatinvesteringar. Riksrevisionen kritiserar också regeringen för att ha gett riksdagen en alltför ljus bild av hur Klimatklivet fungerar.

Naturvårdsverket anser att Riksrevisionens rapport är ett bra underlag att ta med sig för effektivare klimatinvesteringar. Klimatklivet får hård kritik från Riksrevisionen. Miljöarbete Riksrevisionens granskning av Klivatklivet visar att stödet inte är kostnadseffektivt, och att regeringens rapportering till riksdagen varit alltför positiv.
Biblioteket nässjö

lo ordförande tidigare
sölvesborgs slott bröllop
yourex associated silver co
vilken högsta hastighet gäller för tung lastbil på denna väg
julia marnfeldt
vilket elevhem tillhör jag quiz

• vs
• rDWRe
• DW
• JPpr
• YK
• qnyb

• Ansökan om efterlevandestöd
• Tingstorget
• Biomedicinsk ingenjör
• Kan jag få din adress
• Pe pipe
• Skat trak utv paddles
• Kenneth lundgreen
• Bokforing utbildning
• Kontrolfreek xbox

12 apr 2019 82 Riksrevisionen, Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar. Vårt förslag är att Energimyndigheten ges i uppdrag att utveckla en modell.

Exempelvis påstår han att nästan hälften av åtgärderna som fått stöd via Klimatklivet skulle ha genomförts ändå. Klimatklivet, ett av Löfvenregeringens flaggskepp, beviljades mellan 2015 och 2018 statliga anslag på totalt 4,5 miljarder kronor. Mottagarna är kommuner, landsting, företag eller andra organisationer som ansökt om stöd för att genomföra lokala projekt för att minska koldioxidutsläpp, såsom laddstolpar för elfordon, utbyggnad av fjärrvärmenät och cykelvägar.

Klimatklivet, regeringens mångmiljonsatsning för att begränsa klimatutsläppen, kritiseras i en granskning av Riksrevisionen. Kostnaderna för 

Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Riksrevisionen konstaterar bl.a. att Klimatklivet dras med samma brister som dess föregångare, Klimp, dvs. att de administrativa kostnaderna är betydligt högre än för andra, mer fokuserade investeringsstöd. Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar Riksrevisionen har granskat Klimatklivet.

Den innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Naturvårdsverket. Riksrevisor Helena Lindberg har beslutat i detta ärende.